Känner fortfarande lite sviter efter allt.. Känslorna hoppar lite upp o ner o hit o dit.. Löjligt, men sant. Eller är det löjligt? Tror det kan va svårt att smälta allt så snabbt..
Har plågats av sanslösa mardrömmar de senaste nätterna.. Natten till idag va faktiskt ganska lugn. Men visst blir man urpumpad? Även om man sover känns det som alldeles för mycket energi går åt i de hemska drömmarna..
Sitter o tuggar knäckebröd o känner mig halvt melankolisk. Ingen aning om varför jag känner så, men antar att det är gravidhormonerna som spökar..
Rickard är o jobbar idag också.. önskar verkligen att han va hemma idag. Men men.. får väl hoppas att han bara ska jobba kort dag..
Ikväll ska vi hem till Noels farmor o hennes Anders. Där blir det kinamat. Se om man kan gå ut gå en runda i den knarrande snön.. känns som det är dags för en tömning av hjärnan..
Linda - tack så mycket! Ja, det måste vi absolut, vi hörs av i mellandagarna! Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar