Sitter i köket o ser hur mörkret börjar lägga sig.. vill ju inte kalla det riktigt höst ännu, dagarna är ju helt underbara. Ja.. det man ser ut från fönsterna på jobbet iaf, haha..
Fast det är friskt o härligt i luften.
Lämnat in min älskade telefon idag, de hade ingen lånetelefon inne, så får gå dit imorrn igen.
Skulle ta runt en vecka, skönt!
Det lilla skruttet verkar äntligen ha kommit igång med sin ätning.. både hemma o på förskolan. Hon har verkligen ätit som en mus, ja.. så länge nu, så jag tappat tidsbegreppet om det.
Hon som är så aktiv, behöver verkligen få i sig mat. Klart det tar tid o få upp aptit igen, så mycket sjukdomar o trams som hon har gått igenom.
Idag har jag tagit tag i saker som vart väldigt omvälvande. Idag. Så kände jag. Idag ska jag börja nysta i detta. Nu har jag orken, nu har jag modet. De som känner oss väl, vet vad vi vad med om 2006.
Kan inte riktigt bestämma mig för hur mycket jag vill blotta här. Men jag kan säga att det innebar en stor sorg o en svår förlust. Vi börjar där liksom.
Har fått mycket hjälp o otroligt fint bemötande. En del som gick emot mig o det va tuffare än jag trodde det skulle va. Tårarna va nära både en o två gånger..
Men imorrn tar jag nya tag i detta. Jag har några som finns nära mig, som är som klippor. Ni o det ni gör för mig betyder mer än vad ord kan beskriva.
Jag känner mig så liten, men samtidigt så stark. Stark o vill ta tag i det som skrämt mig så länge.
Nu tar jag kväll. Lite te o träning... gott för kropp o knopp.
I needz!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar