Livet

Ja, det är onekligen en ömtålig sak.. Jag vill säga farväl till min kära morfar som lämnade jordelivet igår kväll.. Älskad o saknad.. När man jobbar som jag gör, inom vården, så ser man mycket av den här varan. O pang bom.. så blir det helt plötsligt väldigt intimt o nära. I detta fallet, ja, så va vi ganska oförberedda. Men jag är tacksam, för hans skull. Att bara få somna in, att slippa lida, det är väl det man ska önska dem man älskar. Ett liv, fyllt till bredden av händelser, det har han verkligen haft. Inget saknades i hans historia. Vila i frid kära du...

Idag har jag spenderat min dag hemma hos fina Melina =) Det var alldeles för länge sedan vi sågs. En fin o härlig vän!

Mitt i reklampausen av Greys, ja då släppte det.. Chocken. Allt trillade ner. Tyvärr har vi inte fått träffa honom så mycket den senaste tiden. Då känns det liksom ännu mer overkligt o ännu svårare att ta in..

Men efter nästan en hel dag.. då kom de varma tårarna. Rullande sakta ner för mina kinder o landade i Rickards stora hand, som höll så försiktigt o mjukt i mitt ansikte. Dessa stora smutsiga arbetarhänder är en av de största trösterna som finns. Finns inget varmare, mjukare.. Vet precis.. Jag fick krypa in i den stora famnen o bara vara liten. Jag får vara det hos honom.. Vara pytteliten o precis bara finnas till. Känna precis vad jag vill o bara va hur länge jag vill.

Jag älskar allt hos min man, men detta är en av de egenskaper jag värderar högst. Hans värme o hans omtänksamhet, hans förmåga att ta hand om dem han älskar.

Nu är det verkligen dags att ta o lägga denna helt slutkörda kroppen i sängen..

Givetvis bjuds det på lite goa bilder av min älsks...

Glöm inte - Va rädda om varandra!