onsdag 16 februari 2011

Kärlek

När man blir riktigt drabbad
ger kärleken ett rus
så man blir ung och vacker
och världen skön o ljus.
När kärlek går på djupet
finns där nåt mer man lär
-i mötet med den andra
får man veta vem man är.
En kär lek som blir allvar
men aldrig tynger ner.
Ett ändlöst "ta emot"
ju mera som man ger.
Ja, kärlek är en gåva
och inget som man tar.
Och med tillit och respekt
så kan den stanna kvar.

1 kommentar:

ullrika sa...

Va fint Hanna! Och ja, PRECIS så är det ju. Eller iaf borde vara...

Krams!